Pedagogmamman: ”Barnarbete är en underskattad anställningsform.”

Eftersom att jag sagt sa ja till att arbeta två extra förmiddagar efter sommarlovets början så jobbade jag en runda igår. Barnen också, tillfällig anställda under rätt diktatoriska omständigheter faktiskt, stackars barn.

Hon som frågade om jag kunde komma två pass till på friluftsförskolan innan sommarledigheten visste att jag har barn i skolan som nu har sommarlov. Eftersom att det som kallas sommarfritids i Sverige är helt obefintligt här hade hon förberett argumentet ”Du får gärna ta med barnen om du behöver.” Jag har faktiskt tränat på att säga ”Tack, men nej tack.” de senaste åren så jag kunde ha sagt ett blankt nej men det gjorde jag inte.

Jag sa ja och såg för min inre syn de små Euromynten rulla förbi på rad, in på mitt konto. Jag hade gärna sett stora sedlar flyga in på kontot men tyvärr, förskolebranschen är inget man blir rik på. Ungefär motsatsen är dock numera mina barns övertygelse då de råkade höra sin pappa föreslå mig att göra en deal med dem. En deal där arbetsuppgifter som att leka med de små, hjälpa de som ramlar, läsa sagor och knåda fram skapelser i trolldeg på beställning ingick mot en lön när arbetsveckans två förmiddagar var slut.

”Skulle vi få en hel 5:a mamma?!” Observera att våra barn tänker i Euro och att begeistringen var betydligt större än när jag fick reda på min egna lön. Som de pedagogiska föräldrar vi ändå försöker att vara ville vi introducera det här med arbete och lön, nu var en tydligen ett bra tillfälle. Jag säger då och då på skoj att barnarbete är en underskattad anställningsform men sanningen är ju faktiskt att har inget välnärt, välklätt barn med tak över huvudet och med båda föräldrarna i livet tagit skada av att arbeta lite. Jag tvingade därför diktatoriskt mina barn att bli mina kollegor för några timmar, för en lön på 5€.

Eftersom att jag har valt att inte gå så djupt in på och skriva om mina barns privatliv så hoppar jag över att berätta om hur de skötte sig som barnarbetare. Jag kunde dock efter gårdagens arbetspass konstatera att vissa barn har mer talang för förskolläraryrket än andra och att ett löfte om lön inte garanterar att de barn som ska sköta sina arbetsuppgifter gör det. Imorrn är det ”upp på hästen igen”, då gör vi vårt absolut sista ryck innan sommarledigheten. Hepp hepp!

PS: Bilden är inte från friluftsförskolan utan från Wendelstein uppe i bergen om någon tyckte det lutade lite väl på förskolegården. 

16 kommentarer

  1. (Fniss) Det kommer att gå bra för de här barnen med så pedagogiska föräldrar. Kan bara gissa vem som var vem när det gäller talangför att ta hand om en-meters-människor.
    Kram

  2. Ja, det hade ju varit en spännande miljö för förskolebarnen om den sett ut som på bilden!
    Kul att du hittade till min blogg och tack för kommentaren. Låter som ditt klimat skulle älskas av en god druva även om den behöver vattnas första året för att etablera sig.
    Allt gott
    /Anette

    1. Jag minns inte riktigt hur klickvägen gick till din blogg men att vi bodde i Växjö innan vi flyttade till Tyskland kan ha haft ett finger med i spelet 🙂
      Vindruvor skulle nog som du säger trivas ypperligt här, det ser jag i flera av mina grannars trädgårdar. Men vår trädgård ligger helt oskyddad i direkt söderläge och blir extremt varm och torr 🙁 Trädgården är dessutom ”byggd” på stenhård lera toppat av några centimeter matjord så det krävs en del jordförbättring, massor med vatten och passning för att saker ska överleva. Jag har hittils kört på stora terrakottakrukor som kan flyttas till skugga när det behövs. Jordgubbarna och den uppstammade krusbärsbusken verkar funka fint att göra så med i alla fall 🙂

Lämna ett svar till Lena - gott för själen Avbryt svar

%d bloggare gillar detta: