Ölands stränder är värda besök året om.

Stränder är kanske något en i första hand tänker på under sommarmånaderna. Det känns lite synd för alla de där fina stränderna finns ju där året runt liksom, de flyttar inte jättemycket på sig. De förändras kanske lite av höstens stormar och vinterns is men i stort ligger de kvar där de legat i minst evigheters evighet. Det är nog det jag tycker bäst om med naturen, att om den får välja själv ser den helst ut som den gjort väldigt länge. Den är där den är, lever sitt eget liv och förändras efter årstiderna och väderfenomen. Den låter oss människor vara där och uppleva att allt inte måste gå så rasande fort, förändras och utvecklas i raketfart, vara så högljutt och flimrande för ögonen. Jag anar att jag inte gjord för stadsliv.

Djupvik
Stranden i Djupvik på norra Ölands västkust. 

Detta inlägg som är på temat Strand vill jag tillägna alla de vackra stränder på den underbara ön Öland. På Öland finns ju såklart de långa fina sandstränderna men det är inte dem vi brukar hålla till på när vi är på ön. Eftersom ett kollektivt nöje i vår familj är att kasta sten i vatten eller nedför stup har vi fastnat mer för de stränderna med ett stort utbud av stenar att kasta. Östersjön är oftast ändå så kall att bada i så det blir väldigt sällan. Stenarna på Öland är perfekta för både vanliga kast av ensamma stenar rakt ut i vattnet så det säger plums, ministenar i grupp så det låter som regn och mackkastning av flata stenar. De öländska stenarna är dessutom väldigt vackra med sina ränder, fossiler, mönster och rundslipade former. Man kan gå en lång stund med blicken ner i backen, nästan glömma tid och rum medan man spanar efter vackra stenar. Vågorna som slår in och måsarna brukar fixa bakgrundsmusiken. När man höjer blicken efter en stund har man vandrat en bra bit ifrån där man började utan att märka det. Fickorna blir lätt fulla av småsten som man bara måste ha med sig hem och när man råkar hitta några stenar som man måste bära i famnen är det dags att gå tillbaka. Numera gör jag en hård gallring i flera steg för att sortera fram de jag allra helst vill ha med mig hem innan jag lämnar stranden. Det går ju inte att samla på sig hur mycket sten som helst hur fina de än är. När vi bodde i hus i Sverige var rabatterna en bra samlingsplats för mina fynd. Det ligger ett och annat kilo sten från en och annan stensamlarpromenad på ön i rabatterna runt huset vi bodde i. Nu har vi sålt huset i Sverige med rabatterna som är fulla med Ölandsstenar men en dag ska jag samla nya. Den dagen då vi har ett nytt hus med nya rabatter att fylla med vackra stenar, den dagen upphäver jag mina allra striktaste restriktioner för vilka stenar som får följa med hem. Kan bli intressant och se hur mitt uppdämda behov av stensamlande tar sig uttryck den dagen…

Alvedsjöbodar
Stranden vid Alvedsjöbodar på norra Ölands västkust. Blå Jungfrun skymtar i bakgrunden.
Djupvik
Stenletning och stenkastning en en sval sommarkväll i Djupvik för några år sen.
Alvedssjöbodar
Vi är trogna de öländska stränderna även vid regnväder. Då är det som minst folk.

Detta inlägg är ett bidrag i bloggnäverket Svenska resebloggars bloggutmaning i september 2015. Vill du hitta fler bloggar som är med i utmaningen hittar du dem HÄR.

6 kommentarer

  1. Jag hann aldrig besöka nån strand när jag var på Öland i sommar, men det ser mysigt ut. Det är fint med stenstränder, även om det är lite jobbigt att gå barbota på dom.

    1. Inte på långa vägar lika sköna att gå på som sandstränder men i Ölands fall är de stränderna så befolkade att stenstränderna vinner i alla fall 🙂 Jag har även lärt mig att uppskatta att slippa ha sand i princip överallt när man kommer hem. Det funkade bra med sandstränder tills vi började producera minimänniskor som leker, kastar, äter och rullar sig i sand. Nu har vi investerat i badskor, en smart uppfinning 🙂

Lämna ett svar till admin Avbryt svar

%d bloggare gillar detta: