När jag fyllde år förra året fick jag en bok som heter Överlevarna – tre unga mödrar och deras otroliga historia om mod och överlevnad. Det är en dokumentär bok och handlar om tre judiska kvinnor som blir gravida under andra världskriget och föder sina barn (som otroligt nog överlever i dem) i lägrena eller i de vidriga fångtransporterna som gjordes med hjälp av boskapsvagnar. Det fick mig att vilja göra mitt fösta besök i ett fd koncentrationsläger.
Ungefär 7 mil hemifrån oss här i Ingolstadt ligger staden Dachau där även det närmsta fd koncentrationslägret ligger för oss. Nu i veckan när vi hade besök från Sverige tog jag ledigt en dag från skolan för att åka dit när barnen var i skolan och på kindergarten. Det var kanske inte den peppigaste utflykten jag gjort men ändå intressant. Det gick liksom inte att greppa att så många människors liv avslutades där. Fruktansvärt.
Jag tog en del bilder som nu ligger i en mapp på datorn och väntar på att några ska väljas ut, bli redigerade och få text runt sig. Som vanligt har jag flera inlägg som väntar på att få sitt slutfix så de närmsta veckorna kommer ni att få inlägg om Dachau, mysiga gamla Linköping, det fina tågmuseet i Nürnberg och ett lite skojigt inlägg om svyska (svensk-tyska) ord som hörs då och då i vår familj. Stay tuned.
Jag ser fram mot de där inläggen!! Allihopa!
Kram
Fruktansvärda platser det där. Men så viktiga att de finns så att vi kan ”minnas” för att aldrig låta det upprepas…
Ser också fram emot kommande inlägg. Speciellt det om svyska. Älskar språk och ”språklekar”. 🙂
Kram Nina
Ja det var hemskt att se 🙁 Men inte i närheten av vad det hade varit att se när lägret var aktivt. Området var så ”städat” från spår (förutom gaskamrarna och krematorierna) så det var svårt att se allt framför sig. Alla foton inne på museet gjorde det mer verkligt och aningens greppbart 🙁
Det blir intressant att läsa om! Den tiden i historien är otroligt intressant tycker jag, om än skrämmande. Rädslan just nu är ju att vi ska vara då historielösa att det hela upprepas… Själv har jag varit i Aushwitz (stavning?) för många år sen. Har också läst många intressanta böcker från koncentrationslägren, men inte den du beskriver. Senast läste jag ”Jag heter inte Mirjam”. Väldigt bra!
Det är en sorglig historia och ännu sorgligare blir det att orsakerna till att det blev som det blev verkar glömmas mer och mer 🙁 Det är starka krafter…
Har kikat lite på boken Jag heter inte Mirjam, kanske hannar den i kölistan över böcker jag vill läsa 🙂
Måste ha varit oerhört intressant (och sorgligt) att besöka ett koncentrationsläger. Ser fram att läsa lite mer om det!
Jag skrev min D-uppsats i tyska om hur nazitiden skildras i tysk barn- och ungdomslitteratur och då fick jag ju läsa en hel del på temat. Jag kommer inte ihåg vad några av böckerna heter eftersom jag är lite senil, men du kanske skulle kunna läsa någon sådan? Jag älskar ungdomslitteratur och så är det ju ganska tillgängligt språkmässigt. Jag har aldrig besökt ett f d koncentrationsläger, men det ska bli intressant att läsa om ert besök. Sju mil från Dachau vore förresten en bra boktitel. Jag läste någonstans att Tyskland skulle hysa in flyktingar i de gamla kocentrationslägren men hoppas och tror att det var ett sjukt och osmakligt skämt.