Sedan några veckor jobbar jag två förmiddagar i veckan på en friluftsförskola. Idag tänkte jag ta med er dit och visa hur den ser ut.
Som ni ser på bilderna nedanför så har förskolan ingen traditionell förskolebyggnad, vi har en cirkusvagn istället. Det är vad jag kallar den, alla andra säger Bauwagen som betyder typ byggvagn. Cirkusvagn låter väll betydligt mer lajbans när den är till barn? Detta är den mest spartanska förskolan jag någonsin jobbat på, ingen el, ingen toalett, inget staket eller leksaker som en ser på ”traditionella” förskolor. Det finns en kemtoalett i cirkusvagnen men den används otroligt sällan.
Naturligtvis finns det böcker, ritpapper, kritor, trolldeg och lite annat smått och gått men helt ärligt är det sååå skönt att slippa alla plastprylar och annat som funnits i tusental på andra ställen jag arbetat på. De saker som barnen leker mest med här är stora uppgrävda stubbar som man kan klättra på, små stockar som går att bära, rulla och bygga med, kojorna och det stora tipitält som vi har sångsamling i. De yngsta barnen som är ungefär två år gillar att samla saker i de rostfria kastruller som finns för att ”koka” kott-, gräs- eller geggasoppa i.
Det är lätt att tänka att det inte finns NÅGONTING att leka med på den här förskolan. Det är såklart inte sant. Barnen leker naturligtvis hela tiden, precis som alla andra barn. Tillsammans har vi gjort armband av maskrostjälkar, letat myror, dissekerat kottar, åkt buss till Sverige på en stubbe, haft lerbollrullningsstävling, haft plaskorkester i lervälling, sjungit, skapat 567 sniglar i trolldeg och läst böcker, bland annat.
Systemet för barnomsorg är inte riktigt likadant som i Sverige så detta låter kanske väldigt märkligt. Någon tänker kanske; ingen toalett, el eller rinnande vatten? ingenstans att gå in när det är dåligt väder? var byter de blöjor och var sover de små barnen?
På denna förskolan har det hittills bara funnits en grupp med max 15 barn som är 3-6 år och förskolan är bara öppen mellan 8 och 14. Vintertid går det att gå in för att värma sig i den då gasuppvärmda cirkusvagnen vid behov. Hur detta ska lösas nu när en ny grupp tillkommit är oklart, förhandlingar med kommunen för en ny plats och ny cirkusvagn håller på. Den lilla barngrupp jag arbetar med träffas två förmiddagar i veckan och när det är dags för lunch går de hem och äter och sen sover hemma.
Toalettbestyren görs i skogen och blöjor byts på golvet inne i cirkusvagnen eller ute, alla blöjbarn har alltid med sig sin egen skötpåse med nödvändigheter. Ljummet vatten att tvätta händer med tas alltid med i en dunk med tappkran av en förälder enligt ett rullande schema. Denna förälder tar även med Brotzeit (mellanmål) till alla barn.
Denna förskolan är ett föräldrakooperativ med stort föräldraengagemang. Alla föräldrar är ”delägare” i sin förskola och har väldigt aktivt valt denna typ av förskola. Det tror jag är nödvändigt för att en såhär speciell verksamhet ska fungera, för speciell är den onekligen.
Wow! Låter ju helt fantastiskt! 🙂 Där skulle alla barn få gå 😉
Jo det är en toppen förskola 🙂 Det kräver dock rätt inställning hos föräldrarna för att det ska funka bra 🙂 På denna förskolan gör det det tack och lov.
Jag säger också; WOW!!!!
Kram
För mig är det ju inte så spektakulärt eftersom denna ”förskolans” tankar är något jag delar men jag förstår att det låter speciellt. 🙂
Men så intressant att höra om! Låter toppen tycker jag, men jag förstår att det gäller att ha föräldrarna med sig!
Jo att di däringa föräldrarna har en positiv attityd till att vara utomhus hardcore är en viktig förutsättning 🙂
Jättekul! Och lite åt det hållet som sonens förskola var även om jag hade önskat den ännu lite mer som er, ännu mer naturnnära utan att för den skull vara ”tramsig”.
I Sverige är det inte lika möjligt att ha en sådan här förskola pga att krav på öppettider och att dagsljustider och klimatet är annorlunda tex. Det krävs också många eldsjälar och de tenderar att bli färre och färre i Sverige för att normen säger att man ska arbeta heltid. Det finns många friluftsförskolor i Sverige som är toppen, det behöver inte vara lika hardcore som här 🙂
Låter väldigt spännande!
När jag var barn på 50-talet var det ungefär så. Jag är uppvuxen på landet, vi hade utedass, inga leksaker, den första leksaken jag minns är en docka och då var jag i alla fall mellan 5 och 10 år, tror jag. Vi hade inget överflöd över köpta prylar, däremot lekte vi mycket med kottar, grenar osv, i stil med det du berättar. Fantasin flödade… och kottarna var minsann riktiga djur och var och en skulle stå på sitt ställe – precis som i verkligheten inne i den riktiga ladugården… 😉 Den leksakshysteri vi har idag är inte sund, men svårt att bryta sig ur, tror jag… Alla andra har ju…
Vet du hur dessa barn har det hemma? Är det människor som lever väldigt spartanskt med köpta leksaker även hemma för barnen. Spännande att läsa om, misstänker det är väldigt spännande att arbeta med också.
En del saker och uppfinningar som kommit de senaste 20 åren är väldans bra att de finns. MEN räknat i mängd vore hälften nog! Många vill få oss att tro att konsumtion är vägen framåt, då snurrar ekonomin på i samhället som kan utvecklas uppåt. Jag tror tvärtom, konsumera mindre och se andra värden än prylar och pengar så börjar nog folk må lite bättre än de gör idag när allt handlar om jakten på … ja vadå?
Nej jag tror att de barn som går i denna förskolan ingår i ”helt vanliga” familjer med leksaker, iPads och allt sånt. Det har vi i vår familj också men vi har en medveten tanke kring det och diskuterar varför man inte bara ska köpa och köpa. Våra barn har för övrigt inte så mycket leksaker som jag märkt att en del andra har. Jag kanske ska skriva om vårt system med att ställa undan resp plocka fram leksaker från vårt förråd för att det inte ska vara 250 leksaker framme samtidigt och att det vi har blir som nytt 2 gånger per år 🙂
Så coolt! Tror det där är jättebra för barnen! Men jag gissar att det kräver lite extra av både föräldrar och personal. Hoppas det löser sig med nästa barngrupp!
Kram Lena
Ja det är faktiskt coolt, mest för att det funkar 🙂 Visst krävs det en del extra av föräldrarna, mest i inställning och attityd faktiskt.